I veckan fick jag nytta av mina mindfulnesskunskaper på ett ytterst oväntat sett. Det där som inte får hända, hände!
Förutom att jag håller föreläsningar och är ute och coachar hur ledare och team kan jobba med mindfulness som ett verktyg så har jag under året även jobbat som konsult och projektledare till min tidigare arbetsgivare IDG. Jag har hållit i trådarna när det gäller ett av IDG´s större event som heter CIO Awards. CIO Awards arrangeras av varumärket CIO Sweden och syftar till att hylla och lyfta rollen CIO, Chief Information Officer eller som jag också brukar säga IT-chefens chef. Läs mer om galan här!
CIO Awards en Oscarsgala för it-branschen
CIO Awards som projekt startar i mars där vi scannar den svenska marknaden efter intressanta IT-projekt och duktiga CIOer och slutar i december med en stor gala på Berns där vi korar tre vinnare. 300 gäster är inbjudna från några av Sveriges största företag där en del tar med sig hela sin ledningsgruppen, sin familj eller så har man flugit in kollegor från andra länder. Prestigen är hög och galan ska andas proffsighet och kännas exklusiv. Med andra ord inget får gå fel! I år var det dessutom 10-års jubileum och vi hade slagit på stort genom att ha Petra Mede som konferencier och underhållare. Förutom de blivande vinnarna så byggde hela kvällens agenda på Petras stjärnstatus och vi hade minutiöst gått igenom varenda minut så att publiken skulle få något extra.
Vad gör vi nu?
Då händer det som inte får hända! Alexandra som är chefredaktör på CIO Sweden och den som tillsammans med mig har skapat galan en gång för 10-år sedan ringer mig kl 10 och säger. – Du vill inte höra det jag har att säga. Hon fortsätter! – Petra är sjuk.
Tystnaden efter det är total både i telefonen och i min hjärna. Vad gör vi nu? Ställa in är definitivt inte ett alternativ.
Mindfulness i skarpt läge!
Vi börjar diskutera alternativ och då vi har bokat Petra via Talarforum så är det även deras ansvar att komma fram med alternativ. Vi kom fram till Fredrik Swahn dels för att han var någonting helt annat än Petra och dels för att vi både hade en positiv bild av Fredrik. Fredrik får veta kl 11:00 att han ska inställa sig på Berns scen kl 18:30, att det är han som håller i kvällen och att det är han som ska få publiken att skratta och må bra. Då vet han inte ens vad CIO Awards är! …. Hade du tagit uppgiften?
Det är här det finns två vägar att gå, den ena att börja oroa sig för hur det ska gå, att älta hur synd det är att Petra inte kommer, är hon verkligen sjuk (vilket hon var, vi fick världens finaste brev dagen därpå) och hur ska det gå? Kan Fredrik fylla hennes skor, kommer publiken att tycka att han är en värdig ersättare? Stjärnstatusen ligger på lite olika nivåer men definitivt inte kompetensen ska det visa sig. Att gå vägen där de negativa tankarna få ta över som i sin tur genererar stress och att den stressen sen smittar övriga i projektet. Eller så kan man gå åt ett helt annat håll, mindfulness hållet, släppa taget om den bild vi hade målat, acceptera det som var och inse att vi inte kan göra något åt att Petra inte är här just nu. Att istället sätta 100% tillit till att Fredrik vet vad han gör och stötta honom genom att vara positiv och närvarande så att han känner sig så välkommen som möjligt.
Att vända olycka till lycka
Vi valde mindfulnessvägen genom att släppa taget och göra en möjlighet av situationen där vi helt ärligt berättade vad som hade hänt istället för att gråta över spilld mjölk. Och resultatet! Fredrik var fantastisk i både sin entré och under resten av kvällen. Jag tror de flesta efter ett tag hade glömt att Petra var den som skulle ha varit på scen. Och förutom att Fredrik vågade slänga sig ut utan kontroll (och ja han utöver också mindfulness) så kan jag verkligen rekommendera honom som artist och underhållare. Vår publik kom fram och sa att det här var en av de absolut bästa CIO Awards som vi någonsin hade gjort och en del tyckte tom att vi hade haft ”tur” att vi fick Fredrik istället.
Hur resultatet hade blivit om vi hade haft inställningen att älta det som inte går att reparera, att fastna i det förgångna eller inte ha tillit till den lösning vi valde vet jag inget om men jag är ganska övertygad att vårt förhållningssätt gjorde skillnad.
Stress smittar och det gör även glädje så när det som inte får hända, händer vilken väg väljer du att gå?
Mindful Business 